I oktober 2020 släppte Svenska Riksbanken en rapport som tar fasta på svenskarnas betalsätt. I den framgår att Sverige ofta omnämns som ett av de mest kortvänliga länderna i världen. Men vad är skälet till att så många svenskar idag väljer att slopa kontanterna?

Kontantanvändningen har under de senaste 10 åren minskat avsevärt bland svenskar. Minskningen har skett från hela 40% till mindre än 9%. Enligt Riksbankens rapport är det framför allt den äldre generationen som betalar med kontanter och det är mest småköp som betalas kontant.

Andel som betalade med kontanter i sitt senaste köp:
Graf över betalning med kontanter

 

Kontanter minskar till fördel för debit- och kreditkort

Istället har debitkort och kreditkort blivit den vanligaste betalmedlet i Sverige. Hela 97% av svenskarna äger idag ett debit- eller ett kreditkort. Under 2018 gjorde den genomsnittlige svensken i snitt en betalning per dag med betalkort och det finns en tydlig trend att betalkorten blir allt vanligare att använda för mindre köp också.

Mellan 2015 till 2019 minskade snittköpet på ett bankkort från 285 kr till 268 kr samtidigt som antalet transaktioner ökade.

Vad driver utvecklingen att betala med kort?

Skälen till den snabba utvecklingstakten är många, förutom att kort ofta är smidigare att använda är det ibland smått inpå omöjligt att betala med sedlar och mynt. Fyra faktorer har haft särskilt betydelse för förändringstakten är dessa:

  • 1. Fördelar med kreditkort och debitkort

    Betalkort har en smidighet och lättillgänglighet som flera andra betalmetoder saknar. De fungerar att betala med överallt och i flera fall går de att integrera med mobila lösningar. Då kan du till och med kan lämna kortet hemma. Dessutom erbjuder flera leverantörer inom kreditkortsmarknaden extra förmåner så som försäkringar eller bonuspoäng på de köp som görs via kortet.

  • 2. Att neka kontanter blir allt vanligare

    Det är blir allt vanligare att restauranger, butiker och kaféer inte längre erbjuder betallösningar för kontanter, utan endast tar emot kreditkort, debitkort eller Swish som betalmedel. Enligt Svensk Handel är det nästan 20% av sällanköpsbutikerna i Sverige som inte tar emot kontanter som betalmedel.  I dagligvaruhandeln har automatiserade checkout lösningar i sin tur gjort att kontantköp minskat då flertalet av självbetjäningskassorna inte stödjer kontantköp.

  • 3. Ökande E-handel

    Den ökade E-handeln bör ses som en stark bidragande faktor till ökningen av användande av både debitkort och kreditkort. Inom  E-handel är kortbetalningar ofta det vanligaste och ibland det enda betalalternativet och kunden har därför inte så många alternativ .

  • 4. Covid-19

    Under 2020 medförde Covid-19 situationen att andelen som valde att använda ett digitalt betalsätt, så som kreditkort, debitkort eller Swish, ökade markant. Färre ville hantera kontanter som en naturlig följd av smittorisken.

När Sveriges Riksbank under året ställde frågan ”Vilka betalningssätt har du använt de senaste 30 dagarna?” svarade svenskarna på följande sätt:

Andelen som betalar med kontanter

Kommer nya tekniker att göra att kortbetalningar minskar?

Med nya tekniska lösningar så som Swish och andra betalappar (ja, i denna typ av statistik räknas fortfarande Swish som nymodigt) ser vi under 2020 att bankkort så som kreditkort och debitkort utmanas för första gången på länge. Hur tror du att framtidens betalningar kommer att se ut?